Sätt in sondnäring i tid

En livsviktig åtgärd

Timely matters - caring

Nutrition - energi för livet

European Society for Clinical Nutrition and Metabolism (ESPEN) tog under 2018 fram riktlinjer1 specifikt för geriatriska patienter för att underlätta god nutritionsstatus.

 

Kosten ger energi och näringsämnen som är nödvändiga under hela livet. Men särskilt äldre patienter löper stor risk att få i sig för lite energi och näringsämnen2,3. Risken är ännu högre hos patienter med en akut eller kronisk sjukdom2,3. Följden kan bli viktminskning, som i sin tur leder till att hälsotillståndet försämras ytterligare4,5. Vid en del tillstånd kan näringsbehovet inte tillgodoses peroralt6.


ESPEN Guidelines on Clinical Nutrition and Hydration in Geriatrics

 

Målet med ESPEN Guidelines1:

Att ge evidensbaserade rekommendationer för nutritionsbehandling av äldre patienter som är eller riskerar att bli undernärda, för att tillgodose näringsbehoven och därmed bibehålla eller förbättra nutritionsstatus.

Avsikten med ESPEN-riktlinjerna1:

Att bibehålla eller förbättra funktion, aktivitet, rehabiliteringsförmåga och livskvalitet, stödja självständighet och minska morbiditet och mortalitet.


Huvudbudskap: Tidigt insatt sondmatning är viktigt


Tidigt insatt sondmatning (med en fastställd tidsperiod och motivering) är indicerat för patienter som har en rimlig prognos, för att tillgodose näringsbehoven och bibehålla eller förbättra näringsstatus.



Sondmatning: Varför och när?

Om peroralt intag är omöjligt eller otillräckligt kan sondmatning ge patienterna den energi och de näringsämnen de behöver.1
Enligt riktlinjerna ska enteral nutrition sättas in tidigt för att förbättra eller bibehålla patientens tillstånd och livskvalitet.1
Ett nära samband mellan undernäring och försämrad hälsa är väldokumenterat hos äldre personer, t.ex. ökad frekvens av infektioner, trycksår, längre sjukhusvistelse, konvalescenstid efter akut sjukdom och mortalitet.1
ESPEN-riktlinjerna för klinisk nutrition och hydrering 2018 ger en tydlig och enkel När- Hur-Vad-vägledning gällande sondmatning till den här gruppen patienter:



ESPEN Guidelines on Clinical Nutrition and Hydration 2018 ger en tydlig definition av...…

När?

Rätt sondnäring i rätt tid 1
  • Om peroralt intag förväntas vara omöjligt i mer än 3 dagar (rek. 29).
  • ELLER om peroralt intag förväntas täcka mindre än 50 % av energibehovet i mer än 1 vecka (rek. 29).
  • Hos äldre, undernärda patienter ska enteral nutrition inledas tidigt och ökas gradvis under de första 3 dagarna för att undvika återuppfödningssyndrom (rek. 39).

Hur?

Rätt sondnaring i ratt tid 2
  • Äldre patienter som antas behöva enteral nutrition under kortare tid än 4 veckor bör få nasogastrisk sond (NGT) (rek. 33).
  • Äldre patienter som förväntas behöva enteral nutrition i mer än 4 veckor eller som inte vill ha eller inte tolererar nasogastrisk sond bör ges näring via perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) (rek. 34).
  • Sondmatade patienter ska uppmuntras att fortsätta äta på vanligt sätt i den mån det är säkert (rek. 35).

Vad?

What - tubefeeding?
  • Öka nutritionsstödet gradvis under de första 3 dagarna.
  • Energi: 30 kcal/kg kroppsvikt/dag (rek. 1)
    Protein: Minst 1 g/kg kroppsvikt/dag (rek. 2)
    För enteral nutrition ska fiberinnehållande produkter användas* (rek. 3)
    *såvida det inte är kontraindicerat

God nutritionsstatus i kombination med fysisk aktivitet kan:

• bevara muskelmassan och bibehålla/förbättra funktionsstatus7
• förbättra sårläkningen8
• öka livskvaliteten genom att förbättra nutritionsstatus, t.ex. genom större framsteg när det gäller rehabilitering och återhämtning (eventuellt tidigare utskrivning från sjukhuset), samt förbättrad förmåga att utföra dagliga aktiviteter.9


 Vad är problemet?

.. särskilt för patienter med nedsatt rörlighet

Längre tids sängliggande och fysisk inaktivitet ⇒ skadliga effekter på olika delar av kroppen:

• Minskad bentäthet och muskelmassa
• Försämrad muskelstyrka och kraft (särskilt i benen)
• Mindre hjärta och nedsatt hjärtfunktion
• Stelare blodkärl
⇒ Trötthet, dålig fysisk funktionsförmåga, låg livskvalitet10  

 

Sjukhusvistelser och att vara sängbunden en längre tid är viktiga bidragande orsaker till minskad funktionsförmåga hos äldre.11 

Mer än hälften av alla personer återfår inte sin tidigare funktionsnivå inom ett år.12

Vad är lösningen?

Uppmuntra tidig mobilisering av vuxna på sjukhus

• Förbättrad gångförmåga
• Kortare vårdtid
• Färre medicinska komplikationer (lungemboli)13  
 

Bevisat i 13 studier på 2 703 personer

• Träningsprogram under sjukhusvistelsen förhindrar funktionell och kognitiv nedsättning (t.ex. av minne och koncentrationsförmåga) och kan korta ner den totala vårdtiden.14 

Patientledda, kostnadseffektiva dagliga program kan vända funktionsförsämringen och förbättra balans, kognition och livskvalitet.15


ESPEN Guidelines on Clinical Nutrition and Hydration in Geriatrics

 

Referenser:

1. Volkert D et al. Clin Nutr 2019;38(1):10-47.
2. Wells JL, Dumbrell AC. Clin Interv Aging 2006;1(1):67–79.
3. Stratton RJ et al. CABI Publishing 2003.
4. Volkert D et al. Clin Nutr 2006;25(2):330–360.
5. Morley JE et al. J Am Med Dir Assoc 2013;14(6):392–397.
6. Burgos R et al. Clin Nutr 2017;37(1):354-396.
7. Deutz NE et al. Clin Nutr 2014;33(6):929–936.
8. National Pressure Ulcer Advisory Panel, European Pressure Ulcer Advisory Panel and Pan Pacific Pressure Injury Alliance. Prevention and Treatment of Pressure Ulcers: Quick Reference Guide. Emily Haesler (Ed.). Cambridge Media: Perth, Australia; 2014.
9. Chidester JC, Spangler AA. J Am Diet Assoc 1997;97(1):23–28.
10. Kehler et al, 2019
11. Gill et al, 2015
12. Gill et al 2010
13. Cortes et al.2018
14. de Morton et al, 2007
15. Nicolás Martínez-Velilla  et al, 2019



Dessa sidor är avsedda för hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. Klicka ”Ja” för att bekräfta att du är hälso- och sjukvårdspersonal. Om du klickar ”Nej” kommer du till startsidan för allmänheten.