1 av 3 äldre

som lever i eget boende utan hjälp riskerar undernäring1

Fresubin Tube Feeds

Undernäring hos äldre

Äldre personer riskerar att bli undernärda när de bor i eget hushåll, liksom på sjukhus eller på vårdhem. Undernäring hos äldre patienter kan ha flera olika orsaker. Det kan vara en följd av aptitlöshet, social isolering, minskad aktivitet, dysfagi, nedsatt matsmältning eller ämnesomsättning, samt påverkan av flera samtidiga sjukdomar.2,3
Dålig kost, viktminskning och/eller förlorad muskelmassa kan också leda till fortskridande sarkopeni och skörhet. När det nödvändiga intaget av energi, protein och viktiga mikronäringsämnen (t.ex. vitamin D) inte kan tillgodoses med oral nutrition, kan sondmatning överbrygga klyftan och bidra till att minska konsekvenserna av undernäring.2,4-8


Vem löper högre risk?9

• Personer över 65 år som bor ensamma eller på vårdhem
• Äldre vuxna efter stroke
• Personer med neurologiska sjukdomar (t.ex. demens eller Parkinsons sjukdom)
• Personer som har problem med att tugga eller svälja, aptitlöshet eller orörlighet, psykisk stress eller depression, förändrat smaksinne eller läkemedelsanvändning

De första tecknen och symtomen på undernäring10,11

• Oavsiktlig viktminskning (> 5 %) under de senaste 3–6 månaderna
• Lågt BMI (t.ex. <22 kg/m2)
• Svaga muskler (t.ex. dålig greppstyrka)
• Minskad/låg muskelmassa
• Dålig fysisk funktionsförmåga (ex. långsam gång)
• Minskad livskvalitet
• Utmattning

 

Hur behandlas undernäring hos äldre patienter?

Ladda ned ett beslutsträd som hjälper dig att hitta rätt nutritionsbehandling baserat på de senaste ESPEN-riktlinjerna.

Early EN Decision Tree.pdf

Filename
Early EN Decision Tree.pdf
Size
1 MB
Format
pdf

ESPEN Geriatrics-Guidelines.pdf

Filename
ESPEN Geriatric-Guidelines.pdf
Size
875 KB
Format
pdf
gnp screening malnourished patients
Tube feeding geriatric patiens

Referenser:

1) World Health Organization (WHO) 2016. https://www.who.int/features/qa/malnutrition/en/
2) Volkert D, Beck AM, Cederholm T, Cruz-Jentoft A, Goisser S, Hooper L, et al. ESPEN guideline on clinical nutrition and hydration in geriatrics. Clin Nutr. 2019;38(1):10-47.
3) Granic A, Mendonca N, Hill TR, Jagger C, Stevenson EJ, Mathers JC, et al. Nutrition in the Very Old. Nutrients. 2018;10(3).
4) Dent E, Lien C, Lim WS, Wong WC, Wong CH, Ng TP, et al. The Asia-Pacific Clinical Practice Guidelines for the Management of Frailty. J Am Med Dir Assoc. 2017;18(7):564-75.
5) Dent E, Morley JE, Cruz-Jentoft AJ, Arai H, Kritchevsky SB, Guralnik J, et al. International Clinical Practice Guidelines for Sarcopenia (ICFSR): Screening, Diagnosis and Management. J Nutr Health Aging. 2018;22(10):1148-61.
6) Dent E, Morley JE, Cruz-Jentoft AJ, Woodhouse L, Rodriguez-Manas L, Fried LP, et al. Physical Frailty: ICFSR International Clinical Practice Guidelines for Identification and Management. J Nutr Health Aging. 2019;23(9):771-87.
7) Cruz-Jentoft AJ, Bahat G, Bauer J, Boirie Y, Bruyere O, Cederholm T, et al. Sarcopenia: revised European consensus on definition and diagnosis. Age Ageing. 2019;48(1):16-31.
8) Cederholm T, Jensen GL, Correia M, Gonzalez MC, Fukushima R, Higashiguchi T, et al. GLIM criteria for the diagnosis of malnutrition - A consensus report from the global clinical nutrition community. J Cachexia Sarcopenia Muscle. 2019;10(1):207-17.
9) Malnutrition Advisory Group. A Guide To Managing Adult Malnutrition in the Community. 2nd Ed. 2017
10) Cruz-Jentoft AJ, Bahat G, Bauer J, Boirie Y, Bruyere O, Cederholm T, et al. Sarcopenia: revised European consensus on definition and diagnosis. Age Ageing. 2019;48(1):16-31.
11) Cederholm T, Jensen GL, Correia M, Gonzalez MC, Fukushima R, Higashiguchi T, et al. GLIM criteria for the diagnosis of malnutrition - A consensus report from the global clinical nutrition community. J Cachexia Sarcopenia Muscle. 2019;10(1):207-17.



For legal reasons, the following information is intended for medical professionals only. If you are not a healthcare professional, you will be redirected to the appropriate consumer page.