Rätt näring i rätt tid
Tidig sondmatning till svårt sjuka patienter bidrar till att nutritionsmålen uppnås snabbt och att energi- och proteinbrist kan undvikas.
Dessutom finns det flera andra viktiga fördelar:
Enteral nutrition är fördelaktigt
I riktlinjerna rekommenderas tidigt insatt sondmatning, inom 24 till 48 timmar1-3, när blodcirkulationen väl har stabiliserats.
Enteral nutrition:
• Främjar tarmens strukturella integritet genom att bevara de täta förbindelserna mellan intraepiteliala celler4-6
• Stimulerar blodflödet i magtarmkanalen4-6
• Upprätthåller immunsvaret via lymfatisk vävnad i tarmen4-6, som i sin tur stöder lymfatisk vävnad i lungorna, levern och njurarna. Detta kan minska risken för multiorgansvikt4-6
• Bevarar fettfri kroppsmassa och muskelfunktion, vilket är särskilt viktigt för svårt sjuka patienter7-9
Kliniska fördelar med TIDIG sondmatning:
+ Signifikant färre infektionskomplikationer1-3
+ Kan förkorta sjukhusvistelsen10
+ Signifikant lägre mortalitet11
Kom ihåg proteinet
Tidig enteral tillförsel av proteiner, särskilt i den akuta fasen, kan vara gynnsamt för proteinmetabolismen12. Svårt sjuka patienter förlorar upp till 20 % av skelettmuskulaturen under de första 10 dagarna på IVA13. Tillförsel av 1,1–1,5 g protein per kg fettfri kroppsmassa per dag minskar proteinnedbrytningen med 50 % under en 10-dagarsperiod kort efter inskrivning på IVA.14.
Protein är den viktigaste makronutrienten för:
- Sårläkning
- Immunfunktion
- Bibehållande av fettfri kroppsmassa
Observera
Vid akut kritisk sjukdom är proteinbehovet högt och de kan inte lätt tillgodoses genom att tillhandahålla stanardsondnäringar1.
Nutrition till IVA-patienter enligt ESPEN Guidelines 2018
Decision tree Nutrition in the ICU.pdf
Ladda ned hela beslutsträdet med ESPEN ICU Guidelines 2018 här.
- Filename
- Decision tree Nutrition in the ICU.pdf
- Size
- 467 KB
- Format
Rekommendationer för nutritionsbehandling på IVA
Tidig akut fas
Rekommendationer från ASPEN1 och ESPEN2
- Proteinintag i intervallet 1,2–2,0 g/kg kroppsvikt/dag (kan vara ännu högre hos patienter med brännskador, multitrauma eller fetma)1
- Hypokalorisk nutrition (<70 % av energibehovet) i den tidiga fasen av akut sjukdom, upp till första veckan på IVA*2
- Sätt in sondmatning tidigt, inom 24–48 timmar1,2
*Om prediktiva ekvationer används för att beräkna energibehovet ska hypokalorisk nutrition (mindre än 70 % av det beräknade behovet) användas istället för isokalorisk nutrition under den första veckan på IVA.
Fresubin Intensive
vid behov av högt proteininnehåll och måttligt energiinnehåll:
- 1,2 kcal/ml sondnäring
- 10 g/100 ml protein
- 100 % vasslehydrolysat med högt innehåll av den grenade aminosyran leucin
Produktblad
- Filename
- Fresubin Intensive produktblad.pdf
- Size
- 4 MB
- Format
Återhämtningsfasen
Fresubin 2 KCAL HP eller Fresubin 2 KCAL HP FIBRE
- Sondnäring med högt protein- och energiinnehåll, med eller utan fibrer
- För patienter med högt energi- och proteinbehov
Produktblad
- Filename
- Fresubin 2 KCAL HP produktblad.pdf
- Size
- 1 MB
- Format
Produktblad
- Filename
- Fresubin 2 KCAL HP FIBRE produktblad.pdf
- Size
- 1 MB
- Format
Kosttillägg
Fresubin 2 KCAL Drink
- Kosttillägg med högt proteininnehåll (20 g/flaska)
- Stort urval av smaker för bättre följsamhet till behandlingen
Produktblad
- Filename
- Fresubin 2 KCAL Drink produktblad.pdf
- Size
- 3 MB
- Format
Fresubin 2 KCAL CRÈME
Kosttillägg med högt proteininnehåll (12,5 g/bägare)
Alternativ till näringsdrycker, t.ex. för patienter med dysfagi. Finns i flera smaker och äts med sked.
Produktblad
- Filename
- Fresubin 2 KCAL CREME produktblad.pdf
- Size
- 3 MB
- Format
Fresubin Thick & Easy Clear
- Snabblösligt förtjockningsmedel för mat och dryck. Unik blandning av stärkelse och xantamgummi, används för kostbehandling av patienter med dysfagi.
Produktblad
- Filename
- Thick Easy produktblad.pdf
- Size
- 990 KB
- Format
Referenser:
1. McClave SA, et al. Guidelines for the Provision and Assessment of Nutrition Support Therapy in the Adult Critically Ill Patient: Society of Critical Care Medicine (SCCM) and American Society for Parenteral and Enteral Nutrition (A.S.P.E.N.). JPEN. 2016; 40(2):159–211.
2. Singer P, et al. ESPEN guideline on clinical nutrition in the intensive care unit. Clin Nutr. 2019;38(1):48-79.
3. Reintam Blaser A, et al. Early enteral nutrition in critically ill patients: ESICM clinical practice guidelines. Intensive Care Med 2017 (epub ahead of print).
4. Kang W, Kudsk KA. Is there evidence that the gut contributes to mucosal immunity in humans? JPEN. 2007; 31(3):246–58.
5. Kudsk KA. Current aspects of mucosal immunology and its influence by nutrition. Am J Surg 2002; 183(4):390–8.
6. Jabbar A, et al. Gut immunology and the differential response to feeding and starvation. Nutr. Clin. Pract. 2003; 18(6):461–82.
7. Lee ZY, et al. Enhanced Protein-Energy Provision via the Enteral Route in Critically Ill Patients (PEP uP Protocol): A Review of Evidence. Nutr. Clin. Pract. 2016; 31(1):68–79.
8. McClave SA, et al. Feeding the critically ill patient. Crit Care Med 2014; 42(12):2600–10.
9. Berger MM, Pichard C. Development and current use of paren-teral nutrition in critical care - an opinion paper. Crit Care 2014; 18(4):478.
10. Marik PE, Zaloga GP. Early enter-al nutrition in acutely ill patients: A systematic review. Crit Care Med 2001; 29(12):2264–70.
11. Tian F et al. Early Enteral Nutrition Provided Within 24 Hours of ICU Admission: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Crit Care Med. 2018;46(7):1049-1056.
12. Liebau F, et al. Effect of initiating enteral protein feeding on whole-body protein turnover in critically ill patients. Am J Clin Nutr 2015; 101(3):549–57.
13. Puthucheary ZA, et al. Acute skeletal muscle wasting in critical illness. JAMA 2013; 310(15):1591–600.
14. Singer P, et al. Pragmatic approach to nutrtition in the ICU: Expert opinion regarding which calorie protein target. Clin Nutr 2014;33:246-51.
15. Bousie E, et al. Relevance of non-nutrition-al calories in mechanically ventilated critically ill patients. Eur J Clin Nutr 2016; 70(12):1443–50.
1. McClave SA, et al. Guidelines for the Provision and Assessment of Nutrition Support Therapy in the Adult Critically Ill Patient: Society of Critical Care Medicine (SCCM) and American Society for Parenteral and Enteral Nutrition (A.S.P.E.N.). JPEN. 2016; 40(2):159–211.
2. Singer P, et al. ESPEN guideline on clinical nutrition in the intensive care unit. Clin Nutr. 2019;38(1):48-79.
3. Reintam Blaser A, et al. Early enteral nutrition in critically ill patients: ESICM clinical practice guidelines. Intensive Care Med 2017 (epub ahead of print).
4. Kang W, Kudsk KA. Is there evidence that the gut contributes to mucosal immunity in humans? JPEN. 2007; 31(3):246–58.
5. Kudsk KA. Current aspects of mucosal immunology and its influence by nutrition. Am J Surg 2002; 183(4):390–8.
6. Jabbar A, et al. Gut immunology and the differential response to feeding and starvation. Nutr. Clin. Pract. 2003; 18(6):461–82.
7. Lee ZY, et al. Enhanced Protein-Energy Provision via the Enteral Route in Critically Ill Patients (PEP uP Protocol): A Review of Evidence. Nutr. Clin. Pract. 2016; 31(1):68–79.
8. McClave SA, et al. Feeding the critically ill patient. Crit Care Med 2014; 42(12):2600–10.
9. Berger MM, Pichard C. Development and current use of paren-teral nutrition in critical care - an opinion paper. Crit Care 2014; 18(4):478.
10. Marik PE, Zaloga GP. Early enter-al nutrition in acutely ill patients: A systematic review. Crit Care Med 2001; 29(12):2264–70.
11. Tian F et al. Early Enteral Nutrition Provided Within 24 Hours of ICU Admission: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Crit Care Med. 2018;46(7):1049-1056.
12. Liebau F, et al. Effect of initiating enteral protein feeding on whole-body protein turnover in critically ill patients. Am J Clin Nutr 2015; 101(3):549–57.
13. Puthucheary ZA, et al. Acute skeletal muscle wasting in critical illness. JAMA 2013; 310(15):1591–600.
14. Singer P, et al. Pragmatic approach to nutrtition in the ICU: Expert opinion regarding which calorie protein target. Clin Nutr 2014;33:246-51.
15. Bousie E, et al. Relevance of non-nutrition-al calories in mechanically ventilated critically ill patients. Eur J Clin Nutr 2016; 70(12):1443–50.