Quick Links

Kontakta oss

Diben

För patienter med nedsatt glukosmetabolism

500 kcal
22,5 g protein

Förbättrad glykemisk kontroll

För kostbehandling av patienter som är eller riskerar att bli undernärda och har nedsatt glukosmetabolism, t.ex. nedsatt glukostolerans, stressinducerad hyperglykemi eller diabetes mellitus.

Finns i 500 ml EasyBag.

 

  • Klinisk evidens från multicenterprövningar visar på positiva långtidseffekter på näringsparametrar1,2 som är relevanta för målgruppen.
  • Modifierad kolhydratprofil: Med lågt glykemiskt index för förbättrad glykemisk kontroll.3,4
  • Anpassad fettprofil:
  • Hög halt av enkelomättade fettsyror bidrar till att förbättra den glykemiska kontrollen5-7 och insulinkänsligheten.8-10
  • Med fiskolja enligt rekommendation för hjärt-kärlsjukdomar 
  • Ökad halt av krom bidrar till att förbättra insulinkänsligheten.11
 

 

Referenser:
1)  Pohl M, Mayr P, Mertl-Roetzer M, et al. Glycaemic control in type II diabetic tube-fed patients with a new enteral formula low in carbohydrates and high in monounsaturated fatty acids: a randomised controlled trial. Eur J Clin Nutr. 2005;59(11):1221-1232.
2) Pohl M, Mayr P, Mertl-Roetzer M, et al. Glycemic control in patients with type 2 diabetes mellitus with a disease-specific enteral formula: stage II of a randomized, controlled multicenter trial. JPEN. 2009;33(1):37–49.
3) Thomas DE & Elliott EJ. The use of low-glycaemic index diets in diabetes control. Br J Nutr. 2010;104(6):797-802.
4)  Barazzoni R, Deutz NE, Biolo G, et al. Carbohydrates and insulin resistance in clinical nutrition: Recommendations from the ESPEN expert group. Clin. Nutr. 2017;36(2): 355-363.
5) Pohl M, Mayr P, Mertl-Roetzer M, et al. Glycemic control in patients with type 2 diabetes mellitus with a disease-specific enteral formula: stage II of a randomized, controlled multicenter trial. JPEN. 2009;33(1):37–49.
6) Lochs H, Allison SP, Meier R, et al. Introductory to the ESPEN Guidelines on Enteral nutrition: terminology, definitions and general topics. Clin Nutr. 2006;25(2):180–186.
7) Qian F, Korat AA, Malik V,et al. Metabolic effects of monounsaturated fatty acid–enriched diets compared with carbohydrate or polyunsaturated fatty acid–enriched diets in patients with type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Diabetes Care. 2016;39(8):1448–1457.
8) Paniagua JA, De La Sacristana AG, Romero I, et al. Monounsaturated fat–rich diet prevents central body fat distribution and decreases postprandial adiponectin expression induced by a carbohydrate-rich diet in insulin-resistant subjects. Diabetes Care. 2007;30(7):1717-1723.
9)  Brehm BJ, Lattin BL, Summer SS, et al. One-year comparison of a high–monounsaturated fat diet with a high-carbohydrate diet in type 2 diabetes.  Diabetes Care. 2009;32(2):215–220.
10) Gadgil MD, Appel LJ, Yeung E, et al. The Effects of Carbohydrate, Unsaturated Fat, and Protein Intake on Measures of Insulin Sensitivity. Diabetes Care. 2013;36(5):1132-1137.
11) Kris-Etherton PM, Grieger JA, Etherton TD. Dietary reference intakes for DHA and EPA. Prostaglandins,  Leukotrienes and Essential Fatty Acids. 2009;81(2-3):99-104.
12) International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids (ISSFAL): Recommendations for Dietary Intake of Polyunsaturated Fatty Acids in Healthy Adults. Report June 2004.
13) Lee JH, O'keefe JH, Lavie CJ, et al. Omega-3 fatty acids for cardioprotection. Mayo Clin Proc. 2008;83(3):324-332
14) Suksomboon N, Poolsup N, Yuwanakorn A. Systematic review and meta‐analysis of the efficacy and safety of chromium supplementation in diabetes. J. Clin Pharm Ther 2014;39(3):292-306.